Särbegåvad – särskilt begåvad?

Eftersom termen ”särbegåvad” kan feltolkas som någon som går i Grundsärskolan, så har Skolverket valt att använda begreppet ”särskilt begåvad” i sina dokument.

Eftersom det inte är en diagnos så är det egentligen inte så viktigt vad man kallar det. Det finns många begrepp som kan betyda samma sak: Särbegåvad, högbegåvad, smart, klipsk, snabbtänkare, intelligent, överbegåvad mm. mm

Att vara särskilt begåvad har i alla tider betraktats som något mystiskt och ofta något galet, sjukt och kanske tom övernaturligt. Särskild begåvning är ingen diagnos och inget som behöver testas för att bedömas. Det finns alltså ingen enkel beskrivning eller lista på egenskaper som ska uppfyllas för att bedömas som särskilt begåvad.

Det kan alltså vara både svårt och lätt att bedöma. Det som är vanligast är att föräldrar jämför sitt barn med andra barn. Det finns dock en risk med det – de föräldrar som själva var tidiga i sin utveckling jämför sig sjäkva med sitt barn och uppmärksammar kanske inte det egna barnets tidiga utveckling och missar kanske den särskilda begåvningen.

För skolans del är det viktigare att ta reda på vad en elev kan och vad skolan behöver komplettera med. Graden av begåvning anger inlärningsförmågan inte vad man kan i respektive ämne eller område.

Man kan alltså vara högt begåvad men pga understimulans veta väldigt lite.

Särbegåvning? Vadå?

Särbegåvning? Vadå? En kort film om särbegåvning och vad som kännetecknar den som är särbegåvad.

Sidor under rubriken:

Filuren funderar: ”Varför får oftast en begåvad musikelev sin undervisning i gehör på rätt nivå medan en begåvad matte-elev sällan får gehör för att få sin undervisning på rätt nivå?”