Användarverktyg

Webbverktyg


roland-s-persson:sarskild-begavning-och-begreppsanvandning

3. Särskild begåvning och begreppsanvändning

Individer som utför och kan saker och ting som få andra kan klara av har fascinerat mänskligheten en mycket lång tid. Förklaringarna till varför dessa individer har sådana förmågor har också skiftat under historiens gång. Olika grupper i samhället har erbjudit en mängd olika förklaringar (se Grinder, 1985). Tänk bara på det faktum att vi ofta använder ordet ”begåvad.” Det var inte så många generationer sedan som särskilt begåvade ansågs vara individer med ”gåvor.” Dessa antogs ha skänkts av högre makter. Med vetenskapens framväxt försvann dessa föreställningar men språkbruket blev dock kvar i många germanska språk. Allt eftersom forskare i olika discipliner systematiskt började studera exceptionella förmågor från ungefär år 1920 myntades en mängd olika uttryck som alla har sina ursprung i olika forskningstraditioner. Dessa har i sin tur lanserat begreppen i ett flertal olika sammanhang. Olika grupper i samhället använder därför varierande begrepp med delvis varierande innebörd som gör det ganska svårt att skaffa sig en översyn av kunskapsområdet. Det finns hundratals olika försök till teoretiska definitioner (Dai, 2010). Alla utom en avser att förstå, beskriva och kunna förutsäga olika förmågor och prestationer. Affärsvärlden sticker ut. Den har ett relativt stort intresse för dessa individer men är samtidigt relativt ointresserad av vad som förorsakar exceptionell prestation. Man är betydligt mer intresserad av produkten eller prestationen som blir resultatet av den särskilda begåvningen.

Mycket förenklat skulle man kunna sammanfatta denna stora mångfald av begrepp, användning, förståelser och synsätt som den har utvecklats över tid som i tabellen nedan (efter Persson, 2013)

Tabell 1. begrepp, användning, förståelser och synsätt

Märk att man oavsett intressesfär i huvudsak uppfattar avancerad förmåga och skicklighet som sällsynt och inte något som alla besitter eller är förmögna till. Denna uppfattning är korrekt! Det fåtal intressesfärer som ser extrem förmåga som en möjlighet för alla drivs i stort av ekonomiska intressen, understödda av ett fåtal forskare som med ljus och lykta försöker bevisa giltigheten av ”den amerikanska drömmen” (Sternberg, 1996). Det är naturligtvis mycket lockande för både marknaden och de flesta makthavare om alla med rätt miljö och rätt pedagogik kunde göras extremt presterande och högeligen kreativa. Den samhällsmässiga vinsten i effektivitet och innovation skulle vara betydande. Dessutom är det demokratiskt attraktivt att kunna säga att alla kan bli särskilt begåvade bara de får rätt stöd och miljö. Vi kan ju påverka miljön men vi kan inte på samma sätt påverka medfödda anlag och förutsättningar.

Det är emellertid en utopi att all skulle kunna uppfostras, instrueras och stödjas till en avancerad prestationsnivå oavsett på vilket område. Det saknas förvisso en samsyn på vad man egentligen menar med dessa olika begrepp och hur man skall förklara en extrem förmåga till prestation och kreativitet. Alla är dock överens om att de existerar och har särskilda utbildningsbehov. Som så ofta i vetenskapliga sammanhang är det nog så att all forskning, oavsett tradition, har bidragit med sin del av förståelsen. Det går sällan att säga att en tradition har rätt och en annan har fel.

Det torde bara vara en tradition i dessa sammanhang som i ljuset av dagens överväldigande bevisning i andra traditioner förefaller mindre trovärdig, nämligen just de som hävdar att miljö betyder allt och arv ingenting. Men märk att denna klassiska fråga är inte längre giltig. Allt vad människan är och kan är alltid ett resultat av arv och mmiljö; väldigt sällan det ena eller det andra (Plomin, DeFries, Knopik & Neiderhiser, 2013). I fråga om särskilt begåvade elever spelar definitivt både miljö och genetik en roll. Som engelska forskare har funnit så kan man inte förklara t ex skolans topprestationer med enbart miljöpåverkan. Tvärtom! De engelska forskarna menar att genetiska faktorer t o m förklarar mer än de miljömässiga, dock spelar naturligtvis båda roll (Shakeshaft m. fl., 2013) – och det gäller naturligtvis även svenska elever.

Referenser

Dai, D. Y. (2010). The nature and nurture of giftedness. A new framework for understanding gifted education. New York: Teachers College Press.
Grinder, R. F. (1985). The gifted in our midst: By their divine deeds, neuroses, and mental tests scores we have known them. In F. D. Horowitz & M. O’Brien (Eds.), The gifted and talented. Developmental perspectives (pp. 5-36). Washington, DC: American Psychological Association.
Persson, R. S. (2014). The Needs of the highly able and the needs of society: A multidisciplinary analysis of talent differentiation and its significance to gifted education and issues of societal inequality. Roeper Review. 36, 1-17.
Plomin, R., DeFries, J. C., Knopik, V. S., & Neiderhiser, J. M. (2013). Behavioral genetics (6th ed.) New York: Worth Publishers. Fri spridning tillåten av författaren dock ej för tryck avseende inkomst (April 2015) pero@hlk.hj.se 15 Shakeshaft NG, Trzaskowski M, McMillan A, Rimfeld K,
Krapohl E, et al. (2013) Strong Genetic Influence on a UK Nationwide Test of Educational Achievement at the End of Compulsory Education at Age 16. PLoS ONE 8(12): e80341. doi:10.1371/journal.pone.0080341
Sternberg, R. J. (1996). Costs of expertise. In K. Anders Ericsson (Ed.). The road to excellence. The acquisition of expert performance in the arts and sciences, sports and games (pp. 347-348).
Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum.

Denna text är från: http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:800406/FULLTEXT01.pdf

1. Vilka är de särskilt begåvade?
2. Socioemotionell utveckling

roland-s-persson/sarskild-begavning-och-begreppsanvandning.txt · Senast uppdaterad: 2022-01-07 14.30 av anita