Ett generöst bidrag från en förälder till särskilt begåvat barn:
En översikt.

Tillägnad dig; förälder eller lärare, som är ute och söker med ljus och lykta efter kunskap och dyra råd för att möta det svenska skolsystemet. Välkommen att gå i mina fotspår – låt oss tillsammans sträva längst vägen mot ljuset.

(under uppbyggnad)

• Vad säger forskning och beprövad erfarenhet
• Reportage om begåvade barn
• Hjälpsamma resurser på webben
• Sveriges utbildningsminister
• NAV-skolan Lugnet stödjer andra skolor
• Kommunala handlingsplaner
• Skolverket
• Läroplan för grundskolan LGR
• Skollagen
• Skolförordningen
• Skolinspektionen
• Barnkonventionen
• Övrigt
• Aktuellt just nu 2022
• Litteratur
• Till dig som förälder och vuxen
• Fortbildning / Högskolekurser

En mycket kort första problembeskrivning (3 min)
Filmklippet ”Berättelsen om Peter och Sandra” beskriver två ganska olika barn. Peter trivs i skolan och tycker om att lära sig. Sandra, som är särskilt begåvad, får trots sin begåvning stora svårigheter. Hon har aldrig behövt lära sig att lära och ger upp skolan när kraven blir högre. Därför behöver även Sandra hjälp, vägledning och utmaningar som passar hennes begåvning.
https://youtu.be/sng0ukGfwIs

Mensa Sverige och GCP (Gifted Children Program) arbetar för att öka förståelsen i samhället för att särbegåvade barn behöver speciella förutsättningar för att kunna blomma ut som både intelligenta och harmoniska individer.
https://mensa.se/sarskiltbegavade-barn

Ungefär hur många barn i varje årskull, i Sverige, handlar det om? •   Särskilt begåvade - En eller enstaka per klass •   Extrembegåvade - En eller enstaka per kommun •   De som slår i test-taket - en eller enstaka i landet. (från föreläsning med ordf. Johan Nyh 2018)

”Var tredje elev vill ha mer utmaningar i skolan, enligt Skolinspektionens undersökningar. I varje klass finns i snitt 1–3 elever som är särskilt begåvade. De behöver stora anpassningar, för att få ett meningsfullt lärande.”

”Alla som arbetar i skolan, eller är engagerade i skolan, är hjärtligt välkomna som medlemmar i riksförbundet. Med stöd av er vill vi bidra genom att sammanställa kunskap och vidareutveckla verktyg”
https://www.rfsb.se
 

(mer från inspektionen återkommer längre ned):
”Forskning har visat att högpresterande elever riskerar att uppfattas som självgående och tillhöriga en homogen grupp, vilket kan leda till att de inte ges tillräckligt stöd i undervisningen och att undervisningen inte anpassas efter individuella behov. Brist på individanpassning och stöd kan leda till att högpresterande elever inte upplever undervisningen som stimulerande och anpassad efter dem, vilket kan påverka deras studiemotivation med sjunkande resultat till följd.”

Introduktions-föreläsning (45 min) om SB med Mona Liljedahl för skolpersonal och anhöriga vid konferensen Brainchild, arrangerad av Riksförbundet för särskild begåvning:
https://youtu.be/yxoyPCRtYDY

Här, även en insiktsgivande fortsättnings-föreläsning med Liljedahl (50 min): ”Att se de osynliga – Särskilt begåvade i de mest underidentifierade grupperna”
https://youtu.be/_edyAdkMgAo

Mona Liljedahl är medförfattare till Skolverkets stödmaterial kring SB (mer om det kommer längre ner i denna sammanställning). Mona är leg. gymnasielärare och speciallärare samt författare till böcker om Särskilt begåvade elever och barn. Mona är en av de mest profilerade kunskapsbärarna som också erbjuder kurser riktade till skolpersonal. Mona är just nu aktuell med sin nya bok ”Pedagogiskt ABC för särskilt begåvade elever”.
https://monaliljedahl.com

Mer om projektet Brainchild: Om särbegåvning, med fortbildning för skolan och anhöriga. Hemsidan innehåller bl.a. föreläsningsfilmer från tidigare lärarkonferenser.
[https://www.brainchild.org

Brainchild har även en portalsida med tips om länkar, läger och aktiviteter: https://www.särbegåvning.se
https://www.extrembegavning.se

Roland S Persson, professor i psykologisk pedagogik vid Högskolan i Jönköping är en ledande auktoritet inom området hög prestation (talang) och särbegåvning.

Roland S Perssons föreläsning: ”Nyckeln är att identifiera de särbegåvade eleverna”.
https://youtu.be/-6TrSCCKgUs?t=522

Perssons omtalade definition av särbegåvning från 2015 lyder: ”Den är särbegåvad som förvånar dig vid upprepade tillfällen med sin osedvanliga förmåga på ett eller flera områden, både i skolan och i vardagslivet”
Persson, 2015: ”Tre korta texter om att förstå särskilt begåvade barn i den svenska skolan” (15 sid): 
http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:800406/FULLTEXT01.pdf

Persson, 1997: Annorlunda Land – särbegåvningens psykologi
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:35614/fulltext01.pdf

Anita Kullander, leg. psykolog, är idag en av Sveriges mest ansedda sakkunniga gällande SB (och har arbetat som skolpsykolog sedan 1993) Kullander har en hemsida med ett skafferi av uppslag för ytterligare läsning:
https://www.anitakullander.se

SB enligt Kullander:
”Särskilt begåvade barn har generellt en snabbare utveckling både kunskapsmässigt, socialt, etiskt och moraliskt. Tänk er två bilar som startar samtidigt. Den ena kör i 100 km/t den andra i 130 km/t. Ju längre de kör desto större blir avståndet mellan bilarna. Våra 'filurer' kommer alltid att vara asynkrona i sin utveckling.” - Filurum 2022.

”Kort: Särskild begåvning, som även benämns som särbegåvning, är en sammanfattande beskrivning av personens förmåga till inlärning – alltså inte vad den kan utan dess förmåga att lära sig inom ett eller flera ämnen samt att kreativt och konstruktivt använda sina kunskaper och erfarenheter i olika sammanhang.

En särskilt begåvad persons personlighet är oviktig i sammanhanget. Man kan alltså var blyg, trotsig, tävlingsinriktad mm.

Särskild begåvning (särbegåvning) är ingen diagnos och kan därför inte definieras med särskilda kriterier som uppfylls.”
https://www.anitakullander.se/vad-menas-med-sarskild-begavning

”År 2008 fick jag höra begreppet särskild begåvning för första gången och blev intresserad av fenomenet och har skrivit en bok (Utanför Ramarna) och flera artiklar, blivit intervjuad i flera olika media och engagerats som sakkunnig av Skolverket, SKL samt föreläst över hela Sverige. ” https://www.facebook.com/Utanför-Ramarna-en-e-bok-om-särskild-begåvning)

Kullander är också grundare till stödnätverket Filurum: Ett nätverk med fokus på särskild begåvning - för föräldrar såväl som lärare.
https://www.filurum.se

2012 började Kullander även arrangera lägerveckor för Filurum i Rättvik. 2018 övertogs lägerinitiativet av RFSB och flyttades till Sysslebäck:
https://sommar.rfsb.se

Inslag i Sveriges Radio från lägret 2022:
https://sverigesradio.se/artikel/pa-lagret-for-sarbegavade-hittade-alex-en-plats-med-likasinnade

2013 fick Kullander Mensas pris med motiveringen: ”Anita Kullander, Filurum, har med professionellt kunnande och uppskattad entusiasm genom Filurum skapat en efterlängtad mötesplats med bredd, djup och trivsel - om och för särbegåvade barn.

”Tuva, 11, löser gymnasiematte – fick höra att hon skulle 'bromsa in'. Men en ny sorts undervisning har gjort skolan rolig igen.”
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/bara-i-angelholm-finns-en-plan-i-nordvastra-skane

Dokumentär-serien ”Så Lever Jag” som, i första avsnittet, gör ett givande porträtt av en särbegåvad 7-åring i Sundsvall som har accelererat sin skolgång och nu mår bra av den extra stimulansen. Han går i en flera årskurser högre klass än sina jämnåriga. I det fallet förefaller anpassningen vara lyckad och uppskattad av både pedagoger och föräldrar:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/malcolm-7-ar-laser-matte-med-sjatteklassare-det-som-ar-roligt-i-skolan-ar-att-jag-fatt-det-litet-svarare

För smart för sitt eget bästa – om högbegåvade barn Ovanligt hög intelligens är det många som drömmer om att ha. Men det finns högbegåvade barn som inget hellre skulle vilja än att vara normalbegåvade och en i gänget. ”Väldigt många har bilden att om nu någon skulle vara mer intelligent, så klarar de väl sig själva i skolan, men det är just det som de här barnen inte gör”. Det säger David, pappa till en 7-årig son med särskilt hög intelligens, som har upplevt stora svårigheter i skolan. Tvärt emot vad man kan tro har många högintelligenta barn svårigheter med skolan. De blir understimulerade, frustrerade och känner sig annorlunda.
https://sverigesradio.se/avsnitt/705549 (55 min)99

”Gabriel är särbegåvad – är elva men går i åttan” Han går i åttonde klass istället för femman och han läser matte på gymnasienivå. Tack vare hjälp från skolan har han idag en skolgång som funkar. Men resan dit har inte varit självklar… – Det var mina föräldrar som insåg att jag inte mådde bra. Jag spenderade mycket av tiden på lektionerna till att sitta och dagdrömma. Jag skickades till en skolpsykolog där jag gjorde ett prov som visade att jag var särbegåvad, säger Gabriel. …när skolan förstod hans situation jobbade de fram en lösning och det har haft stor betydelse för honom. – Jag fick valet att antingen flytta upp tre klasser eller stanna kvar i samma klass. Jag valde att flytta upp. Det betyder väldigt mycket, det betyder att jag inte behöver sitta och vara helt uttråkad på alla lektioner, säger Gabriel.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/tre-myter-om-sarbegavning

”Nathalie är 11 år och går i nian.” - Jag lärde mig mycket snabbare, et är liksom inte att man vet en massa saker från början och föds med kunskaper – utan bara att man lär sig snabbare. Jag behöver intellektuell stimulans för att må bra. Trivdes inte i lågstadiet - När jag flyttade upp helt blev det mycket roligare att gå till skolan. https://youtu.be/qNUUjY5EdW8

”Hampus har lätt för att lära – då blev skolan för svår” För Hampus blev skolan tuff – fast han hade så lätt för att lära sig. Nu har han fått ”Robot-Fredrik” som mentor, i Linköpings satsning på särbegåvade elever. Numera har Hampus fått gå upp två årskurser och han går i en matte/NO-spetsklass. – De som går där är mer intresserade av de ämnena. Det blir absolut skillnad, säger Hampus Ejeblad.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/hampus-hade-sa-latt-for-att-lara-att-skolan-blev-svar

Franz Mönks, professor i utvecklingspsykologi (ur boken Begåvade barn, 2009): ”När frågan om acceleration [uppflytt till högre årskurs] diskuteras läggs tonvikten alltför ofta på de negativa konsekvenserna som påskyndade åtgärder kan få för eleven. För lite hänsyn tas till vad som kan hända om den begåvade eleven går kvar i klassen med jämnåriga och hans eller hennes intellektuella utvecklingsbehov bagatelliseras”

Albert Ziegler, professor i pedagogisk psykologi (ur boken Högt begåvade barn, 2010): ”Vetenskapliga studier utvisar att de olika typerna av acceleration är de mest effektiva av de traditionella stödåtgärderna. Visserligen möter accelerativa åtgärder ofta skepsis. Men den är ogrundad. En särbegåvad individ som hoppar över en klass behöver i snitt endast ca sex veckor för att ta igen det försummade lärostoffet. I vanliga fall är de pedagogiska nackdelarna när eleven inte hoppar över en klass klart större än om så inte sker”. (s.92)

Eva Pettersson, disputerad gifted ed. i matematik (ur boken Elever med särskild begåvning, 2017): ”Att välja att inte flytta upp en elev en eller flera årskurser kan också få negativa konsekvenser i form av understimulering, att eleven utvecklar lättja eller blir stökig - risken för skoltrötthet är stor”

Ellen Winner, professor i psykologi vid Boston College (ur boken Gifted Children, 2000): ”Ett centralt argument för acceleration är att ett barn som hålls tillbaka med flera år, i förhållande till sin egentliga förmåga, 'inte räddar barnet från utanförskap, utan istället berövar det viljan att lära sig' och 'När de inte accelereras finner dessa barn att de saknar likar, då de ju är alltför olika sina jämnåriga kamrater' ”

Jan & Bob Davidson, Davidson Academy (School for gifted youth, Reno, Nevada, USA) föreslår: ”Våga prova! – För varje barn som mår dåligt efter att ha flyttat upp en årskurs, så finns det dussintals andra som mår dåligt av att hållas kvar med sina jämnåriga. Vi hjälper inte dessa barn genom att vägra att utmana våra otestade föreställningar”

Ovan citerade fem utdrag återfinns i föreläsning av ordf. i RFSB, Johan Nyh, 2018, om olika begåvningsnivåer och former av acceleration i skolan:
https://urplay.se/program/210138-ur-samtiden-brainchild-2018-extrembegavning-och-radikal-acceleration

Linda Kreger Silverman, fil.dr i pedagogisk psykologi och specialpedagogik. (ur boken Särskilt begåvade barn, 2016):
”Det är få ämnen som väcker så starka reaktioner som detta. Även om vi inte har några problem med att erkänna att vissa individer är mindre begåvade än vi, upplevs tanken att vissa individer är mer begåvade än vi som ett hot för den som är osäker. … Det är inte ovanligt att man hör en lärare säga till en förälder i nedlåtande ton: ’Vi anser att alla våra barn är särskilt begåvade’. ” (s.9) ”Skolan har inte alltid välkomnat sina mest begåvade elever. Extrema personligheter stör ordningen. De rättar sig inte efter lektionsplaneringen. De tvingar oss att tänka utanför boxen.” (s.12)
Bok: https://www.akademibokhandeln.se/bok/sarskilt-begavade-barn/9789127145993

Åsa Melander, lärare, tvåfaldig fil.mag och doktorand med inriktning på hur vanliga skolor bättre kan stödja begåvade elever. (ur boken Skola och Begåvning – Intervjuer 1995-2020, 2021):

Om nivågruppering ”När man diskuterar nivågruppering kan det vara bra att hålla i minnet att en del föreställningar om hur det kan fungera bygger på hur samhället såg ut för länge sedan, när gruppering i skolan byggde på orättvisa förutsättningar för olika samhällsgrupper. Så behöver det inte vara. En artikel i Lärarnas tidning (Lindgren 2010)[där Peter Nyström, då universitetslektor som studerat nivågruppering i Sverige intervjuas] lyfter även fram att många lärare har svårt att individualisera undervisningen så att den passar både starka och svaga elever, och att läraren därmed ofta lägger undervisningen på en ’medelnivå’ som de svaga inte klarar att hänga med på, medan de starka får klara sig själva. Den senare upplevelsen har många av de intervjuade respondenterna i denna bok.
sida 32 Om att flytta upp en klass ”Effekterna av att flytta upp en klass har undersökts noggrant under fem-sex decennier, skriver amerikanerna Colangelo och Assouline (2009), och resultaten har i princip alltid varit positiva för det mycket stora antal elever som har undersökts: de får bättre akademiska resultat och bra sociala relationer. Några få elever har haft negativa erfarenheter Varför används möjligheten då inte oftare? Forskarna menar att den vanligaste orsaken nog är den spridda, men felaktiga, tanken att det ofta leder till sociala problem, och att både föräldrar och lärare kan vara rädda för – utöver att läraren kanske inte vill förlora sin bästa elev.

Plucker och Peters (2016) går igenom olika studier och finner att uppflyttade elever får klart bättre resultat vid universitet än elever som inte flyttades upp, även när de kontrollerar för faktorer som socioekonomisk status. Steenbergen-Hu och Moon (2011), också de amerikaner, gjorde en metaanalys av 38 olika studier och drog slutsatsen att uppflyttning hade haft positiva effekter på elevernas akademiska utveckling, samt att de utvecklades lika väl socialt och känslomässigt - till och med något bättre – än elever som inte hade flyttats upp. Även skolverkets rapport om högpresterande elever (2012) kommenterar positiva effekter av ’acceleration’ men skriver även att många individuella faktorer har betydelse för utfallet.

Gross (2004) […] menar att just möjligheten att hoppa över en klass är en av få åtgärder som har blivit ordentligt utredd, varför det är ett alternativ som borde övervägas oftare. Gross (2006a) har själv i en longitudinell studie över flera årtionden intervjuat en grupp begåvade barn, sedermera vuxna. Majoriteten av dem blev uppflyttade ett eller flera år, och samtliga var positiva till det. Några fick undervisning i högre klasser i några ämnen. Flera som inte flyttades upp, eller inte fick läsa några ämnen i andra klasser, var starkt negativa till det.

Även andra studier visar att få barn som har hoppat över en klass ångrar det, och att en del till och med skulle ha velat hoppa över ännu en klass. Dessa borde man lyssna mer på, är en synpunkt som förs fram. […] I stället för att fokusera på de sociala svårigheterna som skulle kunna uppstå för barn som hoppar över en klass borde man kanske vända på frågan. Hur blir den intellektuella och sociala utvecklingen för ett begåvat barn som skulle gynnas av att flytta upp en klass, men som inte får chansen? ” sida 35-37
Bok: https://www.studentlitteratur.se/kompetensutveckling/skola-f-6/specialpedagogik/skola-och-begavning
Blogg: https://asamelander.wordpress.com

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning ”Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan. – Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Lanny trivs idag jättebra i skolan men det har inte alltid varit så. Förskoleklass började hon tillsammans med jämnåriga och med höga förväntningar men det blev snabbt fel nivå.

Jag fick inte skriva Galapagossköldpadda på bokstaven G, trots att jag kunde stava till det – fröken tyckte att det var för svårt. Jag bad om svårare saker att göra men det jag fick från läraren var för lätt, berättade Lanny från scenen.

Av en speciallärare fick hon svårare mellanstadieuppgifter, men då fick hon ofta sitta ensam med uppgifterna, utanför klassrummet.

– Jag ville ju ha undervisning.

Konsekvensen blev att Lanny började må dåligt. Hon berättade vid föreläsningen att hon blev arg på skolan, ledsen och 'inte ville finnas'.

Lösning kom sedan, undan för undan. Dels tog hennes mamma med henne till en psykolog och de fick resultatet att hon var särbegåvad, dels hade Lanny en rektor som lät henne flytta upp ett par årskurser.

Det blev inte rätt på en gång men nu, när Lanny går sitt tredje år i skolan, och fått sin plats i en årskurs 6a, har det mesta fallit på plats.

– Nu har jag äntligen en klass. Jag trivs och känner mig inte utanför. Lärarna vet vad jag behöver och känner mig. Rektor Ylva är fantastisk och vågade göra något hon aldrig gjort innan, berättade Lanny … ” https://skolvarlden.se/artiklar/elever-detta-borde-larare-veta-om-sarskild-begavning

Öppet brev till utbildningsministern från särbegåvade elever:
https://skolvarlden.se/artiklar/elevernas-brev-till-fridolin-har-du-hort-talas-om-sarskilt-begavade-elever

Lanny, ovan, har även skrivit en egen bok ur barnets perspektiv:
https://www.facebook.com/Linn-en-vanlig-men-ändå-ovanlig-tjej-251049315337738

En kvalitativ intervjustudie från 2021 med åtta elever i Sverige som accelererat i form av uppflyttning under grundskoletiden: ”Särskilt begåvade elever - ett snabbare spår genom skoltiden

Studiens resultat visar att en snabbare väg genom skolsystemet hjälper de särskilt begåvade eleverna på flera centrala punkter och förändrar deras skolvardag. I resultatet framgår det att dessa elever inte kan lämnas att arbeta ensamma utan behöver stöd av pedagoger och en levande dialog kring kunskapsnivå och utveckling. Betydelsen av hur de som elever blir sedda och förstådda går som en röd tråd genom intervjuerna. Respondenterna ångrar sig inte eller vill inte ha sin resa ogjord. I intervjuerna går det att utläsa att de önskar mer av anpassningar, stöd, acceleration och en frihet från att mäta kunskap i klasser.”
https://gupea.ub.gu.se/

”En elevgrupp glöms bort i den välkomna debatten om skolans dåliga förmåga att anpassa undervisningen till individuella förutsättningar. … Vi som jobbar för att dessa personers tillvaro ska bli drägligare får tyvärr alltför ofta höra att deras upplevelser ifrågasätts eller förminskas, skriver Sten Collander på Mensa. — Det är elever som, kognitivt sett, borde ha lätt för sig i skolan men inte har det utan snarare i alltför många fall hoppar av skolan, blir deprimerade, mobbade, utåtagerande eller – ibland redan som 7-8 åringar – har tankar kring att livet inte är värt att leva. Jag talar om de elever som har en stor talang för ett eller flera teoretiska ämnen och/eller en IQ bland de högsta 5 procenten och intelligensmässigt ofta befinner sig lika långt från genomsnittseleven som särskoleeleven gör (på ”andra sidan” av normalfördelningskurvan) men som inte bemöts på ett bra sätt i skolan.

I våra kontakter med dessa elever och deras föräldrar kommer tyvärr ofta förskräckliga historier fram: skolan har inte förstått att dessa unga också har särskilda behov av stimulans och av att bli bekräftade och sedda som de är. I stället får de exempelvis sudda ut de tal de gjort i räkneböckerna och börja om från början när de är färdiga ”för snabbt”, de blir uttråkade och understimulerade för att de ofta redan kan det som klassen går igenom, de blir mobbade för att de ställer annorlunda frågor/är ”pluggisar”, och de frågar förr eller senare sig själva och sina föräldrar vad det är för fel på dem. Svaret är att det inte är något fel på dem, de passar bara inte in i ”mallen” och deras lärare har inte förberetts tillräckligt bra på att bemöta dem.

Vi som jobbar för att dessa personers tillvaro ska bli drägligare får tyvärr alltför ofta höra att deras upplevelser ifrågasätts eller förminskas (”hen som är så smart kan inte ha några problem”) och att de symtom med utåtagerande eller inåtvändhet/depression som de unga uppvisar tros ”lösas” med till exempel en adhd- eller aspergerdiagnos. […]
https://www.dn.se/debatt/bemot-ocksa-elever-som-individer

Sten Collander har under många år varit ansvarig för Mensa GCP i Sverige (se det allra första länktipset ovan). Sten driver sedan 2019 den ideella föreningen Begåvade Unga i Sverige och har en lång erfarenhet av att coacha elever och vårdnadshavare med särskild begåvning.
https://www.facebook.com/begavadeungasverige

Hjälpsamma portal-websidor med samlade godbitar och hänvisningar om SB, (se även tidigare om websidan Begåvade Barn.nu av Staffan Harling, leg. psykolog och leg. lärare.
https://www.begavadebarn.nu

websidan Fattar Snabbt .nu av Lotta Hambraeus, leg. lärare (och disputerad civilingenjör) hemsida med fokus på praktiskt material för pedagoger att utmana begåvade elever med.
https://www.fattarsnabbt.nu

Hambraeus initiativ omskrivs i tidskriften Skolvärlden 2017:
https://skolvarlden.se/artiklar/pristagaren-larare-behover-veta-mer-om-sarbegavade-elever

Podden Synaps, 2019 Intervjuar: Eva Pettersson - Doktor i matematik och forskare om särskild begåvning
Sofie Fridh - biträdande rektor och speciallärare
Pia Rehn Bergander - Specialpedagogiska skolmyndigheten
Elisabet Mellroth - doktor i pedagogiskt arbete
Anita Kullander - leg. psykolog och grundare av Filurum
Mona Liljedahl - specialpedagog, författare och föreläsare
https://poddtoppen.se/podcast/1451042782/synaps/anita-kullander-leg-psykolog-och-grundare-av-filurum

”En särskilt begåvad spellista” på Spotify, av Fredrik Nilsson
https://open.spotify.com/playlist/3aTjXL1eStsioET8DQ7GUy

Utbildningsminister Anna Ekström (S) 2019-2022 (tidigare gymnasie- och kunskapslyfts-minister sedan 2016, generaldirektör för Skolverket sedan 2011 och ordförande i 2015 års Skolkommission),

I juni 2019 gav Ekström Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på hur skolors arbete med elever som har lätt att nå kunskapskraven kan stärkas och stödjas.
I pressmeddelandet (Utbildningsdepartementet 2019) uttalade hon:
”Alla elever behöver utmaning och stimulans i skolan – ingen ska hållas tillbaka. … Skolinspektionens kvalitetsgranskningar visar att skolors arbete med högpresterande elever behöver stärkas så att undervisningen blir mer utmanande”
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/06/i-den-svenska-skolan-ska-ingen-elev-hallas-tillbaka

Citat från intervju med Ekström 2019, ur boken Skola och Begåvning – Intervjuer 1995-2020, s.191 ff, av Åsa Melander: ”Jag tror att uppdrag till Skolverket i det svenska systemet är det mest verkningsfulla man kan göra. Lärare och rektorer litar på deras material, det är lätt tillgängligt, och det är alltid skrivet på ett sätt som gör det användbart i skolan.” ”Ekström nämner även det förra stödmaterialet för särbegåvade barn som togs fram när hon var generaldirektör för Skolverket som ett exempel på initiativ som kan förbättra skolgången för begåvade elever. ’Det spelade väldigt stor roll också’, menar hon.” ”Ekström betonar att föräldrarna har lagen på sin sida: skollagen föreskriver tydligt att alla barn ska få stöd att ’nå sin fulla potential”

Lugnets Skola – en ”NAV-skola” i Stockholm med inriktning mot särskilt begåvade elever.
Erbjuder stöd till pedagoger i grundskolor och fritidshem: * Allmänna råd och tips till personal som arbetar med elever med särskild begåvning. * Kompetensutveckling och handledning till arbetslag och elevhälsoteam. * Implementering av Stockholms stads handlingsplan för särskilt begåvade elever.
https://grundskola.stockholm/hitta-grundskola/grundskola/lugnets-skola-f-6

Rektor Agneta Söderström Bodin i Tidskriften Elevhälsan 2022 nr1: – Jag skulle verkligen önska att vår kunskap kunde utnyttjas betydligt mer. –Skolan och inte minst eleven själv har allt att vinna på att vi fångar upp dessa elever så tidigt som möjligt. Innan de hamnar i en negativ spiral och i värsta fall blir hemmasittare.
https://www.tidskriftenelevhalsa.se/1-2022/de-bejakar-lusten-med-abc

Uppsala Kommuns HANDLINGSPLAN, uppdaterad 2021, för arbete med särskilt begåvade elever (här i valda citat):
”Särskilt begåvade barn och elever behöver utmaningar i undervisning med grund i pedagogiskt A-B-C. Det står för acceleration, berikning och coachning.”
”elever med särskild begåvning tenderar att känna sig missförstådda och tappar lusten till lärande, de följer inte alltid skolans normer och kan då upplevas som krångliga. Roland S Persson (2010) har i en studie undersökt 287 särskilt begåvade vuxna om hur de upplevde svenska skolan. En majoritet, 92 %, beskrev skolans bemötande som mycket negativt och som en följd utvecklade de betydande psykosociala problem”

”I 'Forskning om framgångsrika skolor som grund för skolutveckling' (Grosin. L, 2003), belyses lärarnas betydelse för vilka resultat som eleverna uppnår och tar därmed död på myten att begåvade elever klarar sig själva.
De behöver, precis som alla andra, individuellt stöd, ledning och stimulans. Utan lämpliga insatser riskerar särskilt begåvade elever att inte nå sin fulla potential och därmed stanna i sin utveckling. Särskilt begåvade elever utvecklas oftast bäst genom att arbeta med komplext och avancerat material.”
”För att höja motivationen och för att möta särskilt begåvade barn och elever finns det tre vedertagna metoder; acceleration, berikning och aktiviteter utanför skoldagen. Dessa metoder används både nationellt som internationellt och är även tillämpbara på högpresterande.

Acceleration innebär att barnet eller eleven, arbetar och får undervisning i en snabbare takt än sina jämnåriga kamrater, inom områden där de är särskilt begåvade. Acceleration kan även vara att barnet eller eleven ingår i en grupp med äldre barn på hel eller deltid. Ett annat sätt kan vara att barnets skolstart tidigareläggs eller att eleven flyttas upp en eller flera årskurser.

Berikning kan bland annat innebära att barnet eller eleven får arbeta med mer utmanande undervisningsmoment eller får göra ett fördjupningsarbete inom ett intresseområde. Till  exempel kan en mentor med specifika kunskaper utses för att stimulera barnet eller eleven. Berikning innebär att barnet eller eleven får möjlighet till att fördjupa sig när det obligatoriska momentet redan behärskas. Det extra lärostoffet bör dock ha anknytning till elevens färdigheter och behov.

Aktiviteter utanför skoldagen innebär att barnet eller eleven får möjlighet att göra något ytterligare som inte ingår i läroplanen som t.ex. att träffa andra särskilt begåvade barn eller elever i olika sammanhang. Det kan även innebära att delta i spetsundervisning i ett specifikt ämne. I Skolverkets stödmaterial Att arbeta med särskilt begåvade elever [se vidare nedan], kapitel 1.5 internationellt perspektiv på särskilt begåvade elever, kan man läsa vidare hur andra länder bemöter särskilt begåvade i undervisningssammanhang. I Uppsala kommun erbjuds exempelvis möjlighet att delta i Framtidsklubben GRO, liksom i Matteklubben.

Extra stöd av vuxen En betydelsefull del för att lyckas i arbetet med särskilt begåvade barn och elever är att det finns/utses ett förtroendefullt vuxenstöd. Det kan vara en klasslärare eller mentor/coach men kan även vara en annan person på skolan. En person som är engagerad, nyfiken och som följer upp individens mående och som har ett nära samarbete med hemmet är en  framgångsfaktor. Det viktigaste är att eleven känner tillit till denna person och att hen är villig att fördjupa sina kunskaper kring särskild begåvning.

SKR poängterar i sin handlingsplan från 2016 att elevhälsan till exempel ska ansvara för att lyfta särskilt begåvade elever i sitt arbete, medverka i pedagogiska utredningar, samordna insatser och mötesplatser för särskilt begåvade barn och elever inom/mellan skolor, möjliggöra/samordna särskilt mentorskap, stötta pedagoger i arbete kring särskilt begåvade barn samt initiera till kompetensutveckling för berörd personal.

Det är av största vikt att hela elevhälsan och dess olika professioner aktivt deltar i arbetet kring särskilt begåvade elever. Dels för att uppmärksamma om det finns elever med särskild begåvning i klasserna, dels för att hitta lämpliga insatser för dessa elever”

Arbetsgången utgår från Skolverkets stödmaterial kring särskilt begåvade elever [se vidare nedan] samt utifrån forskning …

När EHT, pedagoger, vårdnadshavare eller andra elever uppmärksammar att ett barn eller en elev har en högre kognitiv förmåga än förväntat för åldern, finns det behov av att komplettera undervisningen för att säkerställa att barnet och eleven erbjuds tillräckliga utmaningar.

Vid kartläggning av barnets och elevens behov utser rektorn en ansvarig. Den ansvarige kan vara en specialpedagog eller speciallärare, som inleder med en pedagogisk kartläggning, i samarbete med ansvariga lärare. […] De anpassningar och åtgärder som genomförs, dokumenteras, utvärderas och uppdateras kontinuerligt.
Det kan inte nog poängteras att elevens och vårdnadshavarnas delaktighet är viktiga att beakta.±± Klasslärare, mentor/coach och speciallärare/specialpedagog ansvarar gemensamt för detta.
Rektor behöver tillgodose att berörd personal får tillgång till tillräcklig kompetensutveckling kring särskild begåvning, samt möjlighet till konsultation eller handledning kring den specifika eleven. I Uppsala finns möjlighet att ansöka om handledning/konsultation/utbildning från  centrala teamet inom Barn- och elevhälsan ” https://pedagog.uppsala.se/om-oss/sarskilt-begavade

https://www.anitakullander.se/kommuner-stimulansundervisning

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Handlingsplan särskilt begåvade barn och elever, 2016:

https://www.lulea.se/download/18.264cc79b16756691303113bf/1544451592819/Handlingsplan%20särskilt%20begåvade%20barn%20och%20elever%202016.pdf

Handlingsplanen är framtagen i samarbete med kommunerna Borås, Karlstad, Landskrona, Luleå, Sollentuna, Uppsala, Umeå.

(finns en hel del - särskilt internationellt) Många uppslag som jag listar i den här sammanställningen hänvisar i sin tur vidare till en mängd av tung forskning i sina egna källhänvisningar.

Men, psykologen Staffan Harling gav ett särskilt tankeväckande lästips med hänvisning till en artikel i New York Magazine från 2007: ”The Power (and Peril) of Praising Your Kids” https://nymag.com/news/features/27840

Artikeln tar utgångspunkt i vad som framkommit av psykologen och professorn Carol Dwecks forskning kring hur barns motivation och självförtroende påverkas av vilken handledning/återkoppling de får från vuxenvärlden. Artikeln resonerar samtidigt kring hur detta inverkar på särskilt begåvade barn.

I korthet; beröm som fokuserar på barnets intelligens (”vad smart du är!”) tenderar att inverka destruktivt - därför att det ger barnet en fixerad förväntning att leva upp till, men ingen indikation om hur hen själv ska kunna påverka sin utveckling. Däremot tenderar beröm som fokuserar på ihärdighet och goda ansträngningar att motivera barnet att fortsätta anstränga sig - eftersom det är något de faktiskt kan påverka själva.

Vidare framgår av artikeln att det är särskilt viktigt att ”smarta” barn stimuleras och utmanas utöver sin egen nivå så att de inte riskerar att fastna i den utvecklingsmässigt skadliga föreställningen att de inte behöver anstränga sig för att prestera (vilket bekräftar vad som även framkommer av andra uppslag i den här sammanställningen). Smarta barn behöver uppmuntran att fortsätta utvecklas, precis som alla andra barn. De är varken hjälpta av att ”bromsas” eller att sättas på en ”pedestal”. 

Stanford micro lecture: Developing a Growth Mindset with Carol Dweck (9 min) https://youtu.be/hiiEeMN7vbQ

Några särskilt viktiga rader ur den formella styrningen av skolan:

”Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.”

Det betyder att alla elever, även de som utvecklas snabbt mot utbildningens mål, har rätt att få stimulans och utmaningar i skolarbetet. Skolan kan alltså inte nöja sig med att en elev når den lägsta godtagbara kunskapsnivån.

Detta innebär också att tillgängliga resurser inte bara får riktas mot de elever som har svårt att nå målen, utan att resurser även behöver riktas mot de elever som har lättare att nå utbildningens mål så att de kan utvecklas så långt som möjligt.
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/extra-anpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram

Skolverkets resurs-sida för skolpersonal; ”att arbeta med särskilt begåvade elever”:

Bakgrund Fem procent av eleverna kan räknas som särskilt begåvade. De behöver många gånger andra utmaningar än sina klasskamrater. År 2010 förtydligades skollagen och där står nu att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

De särskilt begåvade eleverna mår bra av att få stora utmaningar utifrån sina styrkor. De behöver lära och diskutera på sin nivå. De behöver också mötas med respekt och acceptans utifrån sina förutsättningar och behov.

Det är inte alltid lätt att uppmärksamma en särskilt begåvad elev eftersom det händer att de underpresterar i skolan, för att passa in eller för att de har tappat lusten att lära.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/sarskilt-begavade-elever

Skolverket om ansvar i skolfrågor: ” Skolchefens uppgift är att hjälpa huvudmannen se till att verksamheten följer de föreskrifter som gäller för utbildningen. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal verksamhet och styrelsen om det är en fristående verksamhet. … Om skolchefen upptäcker att verksamheten inte lever upp till vissa krav i författningarna ska hen försöka åtgärda bristerna inom ramen för sina befogenheter. Om skolchefens befogenheter inte räcker till för att åtgärda bristerna är det skolchefens ansvar att informera huvudmannen, som ju är ytterst ansvarig. Det kan till exempel handla om att det inte finns tillräckliga resurser för att genomföra de åtgärder som behövs. Men ansvaret för att utbildning inom skolväsendet genomförs enligt gällande regelverk ligger i slutändan alltid på huvudmannen.
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/skolchefen

(obs updat version LGR22 gäller från HT 2022 - påverkar främst betygssättning och värdegrundsarbete. se:
nytt-i-laroplanernas-inledande-delar-2022

Läroplanen är en förordningstext som utfärdas av Sveriges regering och gäller hela skolsystemet. Läroplanen göras offentliga i Skolverkets författningssamling (SKOLFS) i stället för i Svensk författningssamling (SFS) på beslut av regeringen. Därutöver beslutar Skolverket och Skolinspektionen, med flera myndigheter, om bindande bestämmelser i form av föreskrifter som publiceras i SKOLFS.
https://www.skolverket.se/.../foreskrifter-skolfs

Formellt utgör den nu gällande Läroplanen en bilaga till: Förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (SKOLFS 2010:37)
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/sok-forordningar-och-foreskrifter-skolfs?url=2062829119%2Fweb%2Fskolfs%3FcurrentPage%3DDOCUMENT%26statute.skolfsNo%3D2010%253A37%26statute.contentType%3DSENASTE_LYDELSE

Grundläggande värden ”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.”

God miljö för utveckling och lärande ”Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.” ”Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling.”

Förståelse och medmänsklighet ”Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av … ålder … . Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas.”

En likvärdig utbildning ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. … Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. … Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.”

Rättigheter och skyldigheter ”Skolan ska klargöra för elever och föräldrar … vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan.”

Skolans uppdrag ”Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer. … Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen.” ”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.” ”Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter.”

Riktlinjer - ”Alla som arbetar i skolan ska: uppmärksamma och stödja elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd.” - ”Läraren ska: organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga” - ”Alla som arbetar i skolan ska: samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet.” - ”Läraren ska i samverkan med arbetslaget i förskolan, lärare i övriga berörda skolformer och fritidshemmet förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar”

2.8 Rektorns ansvar ”Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret …  Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att: … - undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får den ledning och stimulans, de extra anpassningar eller det särskilda stöd samt den hjälp de behöver, - personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter …”

https://www.skolverket.se/.../laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet
http://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/sok-forordningar-och-foreskrifter-skolfs?url=2062829119%2Fweb%2Fskolfs%3FcurrentPage%3DDOCUMENT%26statute.skolfsNo%3D2010%253A37%26statute.contentType%3DGRUNDFORFATTNING
https://www.regeringen.se/rapporter/2010/10/u20105865s

- om pedagogisk omsorg (SKOLFS 2012:90)
”Huvudmannen bör: ha fungerande rutiner för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling och säkerställa att personalen har kompetens för att ge sådan omsorg” ”Huvudmannen bör ge personalen möjligheter till kompetensutveckling och pedagogisk handledning.”
https://www.skolverket.se/.../grundforfattning/2012:90

- om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram ”Rektorn bör: se till att det finns tillräckliga resurser för att tillgodose elevernas behov av extra anpassningar och särskilt stöd samt vid behov omprioritera resurser på skolenheten” ”Den som utreder en elevs behov av särskilt stöd bör …”
https://www.skolverket.se/.../2022:334

Kap.1 Syftet med utbildningen inom skolväsendet 4 § ”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling…”

Kap.3. Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 2 § ”…Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”  … ”Elever som lätt uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.”

Information om barnets och elevens utveckling 3 § ”…eleven och elevens vårdnadshavare i förskoleklassen, grundskolan, … ska fortlöpande informeras om elevens utveckling.”

Elevhälsans roll – utredning av särskilt stöd 8 § • Utredning ska ske i samråd med personal från elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt • Elevhälsans roll är samrådande • Rektorns ansvar/beslut att samråd sker

Åtgärdsprogram 9 § ”Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn.”

Se även: Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (ovan).

Tidigare upphörande 14 § ” Om eleven före den tidpunkt som framgår av 12 eller 13 § uppfyller de betygskriterier som minst ska uppfyllas för den skolform där eleven fullgör sin skolplikt, upphör skolplikten.

Frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.”??
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

/ Juristfirman Vide: Om att Flytta upp elev flera årskurser

Fråga 5: Vad krävs för att radikalaccelerera en elev, alltså flytta upp en elev flera årskurser? Vem eller vilka ska formellt fatta och godkänna beslutet?
Svar: Reglerna om detta finns i 4 kap. skolförordningen. Av 7 § 2 st. framgår följande:

Övergång och uppflyttning ”Rektorn får besluta att en elev i grundskolan … ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra, om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen och elevens vårdnadshavare medger det. Förordning (2017:1116).”
[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skolforordning-2011185_sfs-2011-185]]

Beslutet ska vara skriftligt och motiveras. En överklagandehänvisning ska vara med. Beslutet överklagas enligt den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (15 kap. § 1 skolförordningen)
https://www.juristfirmanvide.se/fragor-och-svar-pa-nagra-skoljuridiska-fragor

Proposition ”Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet” (2009/10:165)

s.285: ”… Det är också viktigt att påpeka att förslaget till bestämmelse innebär att alla elever, även de som utvecklas snabbt, har rätt att få stimulans och utmaningar i skolarbetet. Även elever som lätt når kunskapskraven eller har speciella talanger har rätt att få en individanpassad undervisning och uppmuntran att nå ännu längre i sin kunskapsutveckling. Vid resursfördelningen måste hänsyn tas till detta.”
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2010/03/prop.-200910165

Proposition ”Skolstart vid sex års ålder” (2017/18:9). Tidigare och senare skolstart Femåringar ska få börja i förskoleklassen även framöver (s 42) ”Regeringens förslag: Ett barn ska få tas emot i förskoleklassen redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år. Femåringen ska då inte ha skolplikt men närvaroskyldighet.”
lagstiftaren hänvisar till:
(1 kap. 4 § och 3 kap. 3 § skollagen).
(4 kap. 7 § skolförordningen [2011:185]).

”Det finns i dag [2017] ett litet antal femåringar i förskoleklassen, ca 750 elever eller knappt 0,6 procent av eleverna (läsåret 2016/17). Av dessa är 432 flickor och 317 pojkar. Eftersom barns utveckling och lärande varierar, liksom födelsetiden under året, kan ett flexibelt skolsystem ha sina fördelar.” ”Även en femåring som nått längre i sin utveckling än sina jämnåriga kan liksom en sexåring ha nytta av ett förberedande år i förskoleklassen för att väl klara övergången från förskolan till grundskolan.” ”Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar. Detta gäller även vid tidiga övergångar.”

Remissvar från Lärarförbundet: ”Om möjligheten att börja årskurs 1 vid sex års ålder ska finnas kvar anser Lärarförbundet att en femåring enligt samma premisser bör kunna börja i förskoleklass.”

Sexåringar ska få börja i årskurs 1 i skolan även framöver (s 45)
Regeringens förslag: Ett barn ska få börja fullgöra skolplikten … höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år, om – barnet då har gått ut förskoleklassen, eller – barnets vårdnadshavare begär … utan att först ha gått ut förskoleklassen och barnet bedöms ha förutsättningar för det. Beslut i frågan om barnets förutsättningar för att hoppa över förskoleklassen … ska fattas av rektorn. …
”I genomsnitt har ca 1 300 barn årligen börjat årskurs 1 som sexåringar de senaste fem åren. Andelen barn som börjat tidigare i skolan har gått från 1,3 procent läsåret 2012/13 till 1,0 procent läsåret 2016/17.” … https://www.regeringen.se/4a6c02/contentassets/132f05e0c9a749979236b2cde7f6c37a/skolstart-vid-sex-ars-alder-prop.-2017189.pdf

”I ett beslut från Skolinspektionen (2019) riktas kritik och ett föreläggande mot Ekerö, i Stockholms län. Kommunen är huvudman för två skolor som Skolinspektionen konstaterar inte har uppfyllt skollagens krav på att ge eleven stöd, ledning och stimulans att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Anmälan beskriver hur detta har lett till stora svårigheter i elevens skolsituation.”
https://www.rfsb.se/2019/02/28/bristande-stimulans

”– Det är lätt att tänka att de särbegåvade eleverna får klara sig själva för att de är så duktiga, men vi ser ofta att eleverna får problem eftersom de blir understimulerade. Vi har i flera fall sett elever som är hemmasittare på grund av att de tycker att det är så tråkigt att gå till skolan, säger Fredrika Brickman som är enhetschef för anmälningsärenden på Skolinspektionen i Stockholm.
… – Genom att kräva att huvudmannen faktiskt måste kartlägga elevens kunskapsnivåer har vi ändå kunnat ställa krav på området ledning och stimulans, säger Fredrika Brickman.

Pia Rehn Bergander är rådgivare vid Specialpedagogiska Skolmyndigheten och välkomnar Skolinspektionens beslut.

– Jag ser det här som ett viktigt steg i att visa vad det betyder att faktiskt ge även elever som lätt når kunskapskraven ledning och stimulans för att nå längre. För skolorna betyder det att man behöver ta mer aktiv hänsyn till att man har ett stort spann av elever med olika förutsättningar och inte glömma dem som utvecklas snabbare, säger hon.

De elever som utgör de fem översta procenten när man mäter IQ brukar räknas som särskilt begåvade. Enligt Pia Rehn Bergander har förfrågningarna till SPSM kring särskilt begåvade elever ökat.
… Pia Rehn Bergander betonar att det är viktigt att man som lärare ger snabblärda elever kvalitativa utmaningar när en elev väl har konstaterats vara särskilt begåvad.

– Ger man bara mer av samma sak kan det lätt bli kontraproduktivt och då slutar de här eleverna lätt jobba, vilket i förlängningen kan leda till att de inte ens når de krav som minst ska uppnås, säger Pia Rehn Bergander.
… Så hur ska man tänka som lärare för att nå alla? Pia Rehn Bergander menar att det är viktigt att vara uppmärksam redan i de lägre åldrarna.

– För dialog med de elever som får full pott hela tiden och fråga: ”Jobbar du väldigt mycket? Anstränger du dig för att få så här höga resultat?” Om eleven säger nej så är det ett viktigt observandum. Elever som aldrig behöver anstränga sig riskerar att utveckla ”undvikandebeteenden” senare, då de saknar de strategier och den studieteknik andra elever har utvecklat.

Hon understryker att man som lärare ska se till att få hjälp och stöd när man känner att man behöver det, även kring särskilt begåvade elever.”
https://skolvarlden.se/artiklar/skolinspektionen-riktar-kritik-mot-kommun-gav-inte-tillracklig-stimulans-till-sarskilt

Specialpedagogiska Skolmyndigheten: ”Särbegåvning, eller särskild begåvning, i kombination med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kallas ofta för 2E, eller twice exceptional.”
Forskningen tyder på att NPF är ungefär lika vanligt förekommande i alla begåvningsnivåer.
https://www.spsm.se/stod/.../vi-soker-litteratur-och-information-kring-barn-med-sarbegavning

”SPSM:s nuvarande instruktion och regleringsbrev är uppbyggda kring begreppet ”funktionsnedsättning”, som verkar exkluderande mot särskilt begåvade och andra grupper vars stora och avvikande behov är följden av andra variationer i funktionssätt än en nedsättning. Uppdraget behöver bli mer tydligt inkluderande, så skolor får det stöd de behöver kopplat till särskild begåvade elever.”
https://www.rfsb.se/detta-vill-vi

Skolinspektionens tematiska analyser: ”Utmanande undervisning för högpresterande elever”, 2018:
”Enligt skollagen … framgår att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

I förarbetena till skollagen förtydligas att alla elever, även de som utvecklas snabbt eller har speciella talanger, har rätt att få stimulans och utmaningar i skolarbetet.

Även elever som lätt når kunskapskraven har rätt att få en individanpassad undervisning och uppmuntran att nå ännu längre.”
https://www.skolinspektionen.se/.../hogpresterande_elever_kvalitetsgranskning_si_2018.pdf

Skolinspektionens utredare Ulrika Rosengren föredrar här analysen i videoformat:
https://youtu.be/Yd_Oai-q_y0?t=12

Skolinspektionens tematiska analyser: ”Utmaningar i undervisningen: Många elever behöver mer stimulans och utmaningar”, 2016:

”I denna tematiska analys fokuserar vi på vikten av undervisning som utmanar och fördjupar lärandet hos elever. Utifrån tillsyn och kvalitetsgranskning ser vi att undervisningen i vissa  klassrum inte tillräckligt stimulerar alla elevgrupper att komma längre i sin kunskapsutveckling. … Undervisningen måste upplevas som meningsfull av eleverna och ge dem goda förutsättningar för lärande. … Vi refererar i det följande till cirka femton av våra rapporter, tillsyn och kvalitetsgranskningar och vi lyfter också fram vissa uppgifter från vår skolenkät.”

”För att kunna skapa en brygga mellan elevers förkunskaper och de lärandemål som står i fokus för undervisningen måste läraren känna till elevers förkunskaper. Eleverna behöver också veta vad som förväntas av dem, vad de har lyckats med, vad som kan utvecklas och hur de kan uppnå lärandemålen. Ju mer eleverna kan om lärandemålen och vägen till framgång desto mer kommer de att engagera sig i skolan. I Skolinspektionens granskning av undervisningen i fysik i årskurs 4-6 kunde vi tydligt se vikten av att koppla undervisningens innehåll till elevernas egna erfarenheter. … När undervisningen anpassas till medeleleven eller de som har svårast att hänga med, är det svårt att samtidigt utmana enskilda elever eller möta dem i deras intressen. En undervisning som fokuserar på att alla elever ska nöta in samma kunskaper på samma sätt i stället för att utmana eleverna där de är, kan sällan ta tillvara på elevernas motivation att lära – nyfikenhet, viljan att behärska och förstå.

Forskare som intresserar sig för elevers motivation pekar på att överdrivet fokus på yttre motivationsfaktorer – betyg, beröm eller andra ”belöningar” – riskerar att hämma den inre motivationen. Lärare bör därför rikta in sig på att stärka elevernas inre motivation. Det kan handla om att ge eleverna möjlighet att klara något de tidigare inte klarat och upptäcka nya förmågor hos sig själva, och hjälpa dem att också se detta. Tilltro till elevernas förmåga, positiv återkoppling och konstruktiv feedback är viktiga faktorer i lärarens förhållningssätt. En stark inre motivation gör det lättare att behålla inlärda kunskaper, men också att våga sig på nya utmaningar.”
https://www.skolinspektionen.se/.../analys-utmaningar-i-undervisningen.pdf

Årsskiftet 20/21 blev FN:s barnkonvention till svensk lag.
”I barnkonventionens artikel 3 står att det 'ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa'. Detta går inte ihop med att hålla tillbaka en elev för att man menar att eleven behövs som draglok för andra. … I artikel 29 står att 'barnets utbildning ska syfta till att: (a) utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga'. … I dagens svenska skola upprätthålls ett system där ideologiska idéer, om att alla ska undervisas tillsammans, många gånger sätts före det enskilda barnets behov …
Detsamma gäller den olyckliga traditionen att använda snabblärda elever som avlastande hjälplärare, istället för att avlöna någon för att utföra det arbetet, om de andra eleverna behöver det. Att sätta eleven som hjälplärare kan även kan ha negativa sociala konsekvenser, inte minst som eleven redan utmärker sig som annorlunda.

Artikel 32 är tydlig med att barnet ska ha 'skydd mot … mot att utföra arbete som kan … hindra barnets utbildning eller inverka skadligt på barnets … sociala utveckling'.\\” (sammanfattat av RFSB)
https://www.rfsb.se/2020/01/01/barnkonventionen-lag-begavade-barns-eget-basta-maste-ga-forst

Artikel 42 ”Konventionsstaterna åtar sig att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl vuxna som barn.”
https://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/konventionstexten

Läroplan LGR22 (gäller från HT 2022, se tidigare om läroplanen):

”Skolan ska gestalta och förmedla de värden och rättigheter som uttrycks i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utbildningen ska utgå från vad som bedöms vara barnets bästa och eleverna ska få kännedom om sina rättigheter”

Ang betydelsen av socioekonomiska förutsättningar - och därmed vikten av att skolan fullgör sitt kompensatoriska uppdrag - även vad gäller de 5% särskilt begåvade eleverna

 Dagens Nyheter 22/6 22:
”I vilket område du växer upp har stor betydelse för hur du ska lyckas i livet. Det är dessutom avgörande vad dina föräldrar har för utbildningsbakgrund. Det visar segregationsmyndigheten Delmos senaste rapport ”Platsens betydelse, årsrapport 2022 om den socioekonomiska boendesegregationens utveckling i Sverige”.
— Förra året kom Delmos med sin första rapport som kunde konstatera att segregationen i Sverige hade ökat. Nytt med den här rapporten är att myndigheten med hjälp av uppgifter från SCB har följt mer än 100.000 individer som är födda 1986.
… Resultatet visar att området som de bodde i vid 16 års ålder hade stor betydelse för om de skulle lyckas i grundskolan och bli behöriga till gymnasiet.

– De kan ha lika stor kapacitet som ett annat barn, men likväl klara sig sämre i skolan på grund av yttre faktorer…, säger Anders Kessling.

Vad resultaten visar är att skolan inte klarar sitt kompensatoriska uppdrag. … Skillnaderna mellan grupper som finns vid 16 års ålder kvarstår i stor utsträckning när de har fyllt 34 år….”
https://www.dn.se/sverige/ny-rapport-uppvaxtomradet-avgorande-for-framgang-senare-i-livet

Ang. likvärdighet vs likriktning

Göteborgs-Posten 15/6 22:
”Det är inte orättvist att lyfta fram briljanta elever-läraren Helén Svensson: … En del elever har gjort extraordinära prestationer under året, men hur bra är vi på att uppmärksamma detta? Är det accepterat att visa detta på en skolavslutning? Eller är det orättvist att en del lyckas bättre än andra? I många andra länder är just skolavslutningen ett tillfälle att ge erkännande till elever som på något sätt har presterat utöver det förväntade eller som har en speciell talang i något. … I Sverige är detta tyvärr ovanligt. … I en av klasserna i årskurs 2 fanns en flicka, som spelade piano på en mycket hög nivå. … Det var förstås också fantastiskt att höra henne spela avancerade klassiska stycken nästan i proffsklass. Såklart skulle hon spela på skolavslutningen, tyckte jag. Detta tyckte tyvärr inte alla. Det var orättvist att en elev fick spela piano när inte de andra eleverna fick göra det. Alla kan ju inte spela piano, resonerade man. När programbladet för avslutningen var färdigt fanns hennes namn och programpunkt därför inte med. Var det rättvist? Om inte alla kan spela piano på en avancerad nivå, så ska ingen få göra det? I dag talas det mycket om en likvärdig skola med betydelsen att alla elever ska erbjudas samma möjligheter till kunskap och bra utbildning. Det kan säkert alla skriva under på, men en del menar att sann rättvisa inte bara är lika möjligheter, utan också lika utfall. Det blir inte rättvist förrän alla presterar lika bra, förrän alla blir godkända. Detta är en orealistisk tanke. Hela skolsystemet verkar vara byggt på denna orimlighet…”
https://www.gp.se/debatt/det-är-inte-orättvist-att-lyfta-fram-briljanta-elever-1.74822435

Ang. jante och tabu
Skolvärlden 23/8 18:
”Det är inte elitism att ge särskilt begåvade barn det de behöver

Använd inte ordet 'elitskola' för teoretisk spetsutbildning. … Det handlar om en nödvändighet för många av dessa barn, för att de ska kunna må bra i skolan, skriver Riksförbundet för särskild begåvning.
… I söndags presenterade Liberalerna sitt nya skolpolitiska program. Under presskonferensen menade Jan Björklund att ”det är så märkligt i Sverige att om man är duktig i musik eller idrott, då har vi särskilda klasser och särskilda skolor för de eleverna. Då räds man inte att ha elitskolor och elitklasser. Men när det gäller teoretiska ämnen, så har det varit tabu i Sverige att ha detta”.
… Vår förhoppning är att övriga partier tar efter Liberalernas exempel.
De särskilt begåvade barnen behöver inte elitism utan en skola som möter deras behov. Oavsett var de bor, eller vilken familj de tillhör. …
Men högstadiet är ofta för sent. Många av de begåvade barnen har slocknat, av understimulans, redan under de första skolåren. Därmed slutar de prestera på sin nivå. Ofta mår de så dåligt utan meningsfull skola att de får svårigheter, vilket slukar resurser helt i onödan.
… Det behövs därför en stor kompetenshöjning i skolan, så att alla vet hur man identifierar olika typer av begåvade elever och anpassar undervisningen för dem. Det skulle även behövas en uppdaterad lagstiftning, som tillåter skolor att göra urval baserat på elevers skilda förmåga till inlärning.
… Det är inte alltid begåvning syns i form av prestationer. Elevers olika behov bottnar i hur de fungerar, tänker och lär sig. De begåvade elever som inte tydligt märks genom prestationer behöver också identifieras och garanteras en passande undervisning.
Kort sagt: Vi vill att skolan – och diskussionen – ska fokusera på behov, inte på prestation.
https://skolvarlden.se/artiklar/det-ar-inte-elitism-att-ge-sarskilt-begavade-barn-det-de-behover

Sveriges Radio 1/7 2022:
”Regeringen föreslår särskild satsning på högpresterande elever”
https://sverigesradio.se/artikel/regeringen-foreslar-sarskild-satsning-pa-hogpresterande-elever

📢 Regeringen 1/7 2022
Pressmeddelande, Utbildningsdepartementet:
”Elever i grundskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan ska lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå”
Författningsändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 3 juli 2023. Nu närmast går förslagen ut på remiss, se nedan.

🔎 I promemorian föreslås:
- att ändringar görs i läroplanerna för grundskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan för att ytterligare betona skolans ansvar för särskilt begåvade och högpresterande elever.
- att det ska framgå att särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som lätt uppfyller kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna.
- att rektorn ska kunna besluta att en elev … får läsa en eller flera nivåer i ett ämne enligt gymnasie­skolans ämnesplan, om eleven bedöms ha goda för­utsättningar att klara studierna.
- att en huvudman för en gymnasieskola ska få besluta om andra lärotider för en gymnasieelev som läser högskolekurser än de som gäller för övriga gymnasieelever.
- att högskolekurser ska få ingå i ett utökat program i gymnasieskolan.
- att huvudmannen ska kunna besluta att ett nationellt program ska få fördelas på kortare tid än tre läsår.
- att fjärrundervisning alltid ska få användas för en elev i grundskolan … på nivåer i ett ämne som eleven läser enligt gymnasieskolans ämnesplan för att elever i hela landet ska ha möjlighet att läsa på en högre nivå.
- att Statens skolverk ska få i uppdrag att stärka och stödja skolors arbete med att ge elever som lätt når målen för utbildningen den ledning och stimulans de har rätt till.
Stödinsatser ska riktas till flera olika personalkategorier inom skolan, skolchefer, rektorer, lärare och personal inom elevhälsan.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/07/elever-i-grundskolan-specialskolan-sameskolan-och-gymnasieskolan-ska-lattare-fa-lasa-i-snabbare-takt-och-pa-en-hogre-niva

🤔 Notera: Regeringen har nu skickat ut förslaget på remiss till 93 olika remissinstanser. Regeringen väntar sig svar senast 28 oktober 2022. Notera även att ingen av nätverken kring SB, inte ens Riksförbundet, har tillfrågats som remissinstans…
https://www.regeringen.se/remisser/2022/07/remiss-av-promemorian-elever-i-grundskolan-specialskolan-sameskolan-och-gymnasieskolan-ska-lattare-fa-lasa-i-snabbare-takt-och-pa-en-hogre-niva

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom:
”Skolan ska vara till för alla elever. Ingen ska halka efter och ingen ska heller hållas tillbaka. Nu vill vi göra det möjligt för elever i hela landet att läsa på en högre nivå. I vårt förslag som nu skickas på remiss … ser vi till att fler elever lär sig mer och att alla uppmuntras till att nå sin fulla potential.”
https://www.facebook.com/linaaxelssonkihlblom/posts/pfbid0NsSzyoTq5xHH1Tmcw4z4TnYCHQupfcgz726BeWBbcesATqvTJxscmqufibgcL8oVl

Svenska Dagbladet 5/6 22:

Lägg inte ned lyckade spetsutbildningar

”Det är fel att avveckla de framgångsrika spetsutbildningarna. De möter elevers behov av stimulans och utveckling på ett sätt som skolan tidigare inte klarat av”, skriver tre skolpolitiker från Stockholm, Göteborg och Malmö.”

Forskning visar att särskilt begåvade elever har en utsatt situation i skolan. De behöver utmanas för att inte tappa motivation och tröttna, annars är risken att de blir hemmasittare.

Svensk skola har sedan snart tio år kunnat erbjuda spetsutbildning i flera ämnen, till exempel matematik, samhällskunskap och engelska. Idag finns 25 spetsklasser i grundskolorna och 31 spetsutbildningar i gymnasieskolorna runt om i Sverige. Försöket har slagit väl ut. Skolverkets utvärderingar visar att spetsutbildningarna möter elevers behov av stimulans och utveckling på ett sätt som skolan tidigare inte klarat av.”
https://www.svd.se/a/WjPypd/lagg-inte-ned-lyckade-spetsutbildningar-skriver-l-politiker

2003 Miraca U M Gross - Exceptionally Gifted Children
https://www.bokus.com/bok/9780415314916/exceptionally-gifted-children
1997 Ellen Winner - Gifted Children: Myths And Realities (Svensk utgåva ”Begåvade Barn” gavs ut 1999)
https://www.bokus.com/bok/9780465017591/gifted-children
2016 Linda Kreger Silverman - Särskilt begåvade barn
https://www.bokus.com/bok/9789127145993/sarskilt-begavade-barn
2017 Lanny Thåström - Linn: en vanlig - men ändå ovanlig tjej
https://www.linnboken.se/2018/02/05/vill-du-kopa-min-bok
2017 Eva Pettersson - Elever med särskild begåvning
https://www.bokus.com/bok/9789127449008/elever-med-sarskild-begavning
2017 Monas Liljedahl - Särskilt begåvade elever: pedagogens utmaning och möjlighet
https://www.bokus.com/bok/9789177410010/sarskilt-begavade-elever-pedagogens-utmaning-och-mojlighet
2018 Monas Liljedahl - Särskilt begåvade barn: förskolas utmaning och möjligheter
https://www.bokus.com/bok/9789177410508/sarskilt-begavade-barn-forskolans-utmaning-och-mojlighet
2018 Anita Kullander - Utanför Ramarna
https://www.anitakullander.se/e-bok-utanfor-ramarna-2018
2021 Åsa Melander - Intervjuer 1995-2020
https://www.bokus.com/bok/9789144137674/skola-och-begavning-intervjuer-1995-2020
2021 Caroline Snäckerström Sims, Ella Cosmovici Idsøe, Valerie Margrain, Elisabet Mellroth, Paulina Rodriguez Milovic - Särskild begåvning i praktik och forskning
https://www.bokus.com/bok/9789144135670/sarskild-begavning-i-praktik-och-forskning
2022 Monas Liljedahl - Pedagogiskt ABC för särskilt begåvade elever
https://www.bokus.com/bok/9789177412830/pedagogiskt-abc-for-sarskilt-begavade-elever
2022 Helena Berggren - Molly & Sixten Börjar Skolan
https://www.bokus.com/bok/9789152725689/molly-sixten-borjar-skolan

Föreläsningar: 2017 Föreläsning: konferensen Brainchild - Twice Exceptional https://youtu.be/pKfkec5toLU
2016 Högkänslighet och särskild begåvning — Hänger det ihop?
https://youtu.be/O0jMTdbHql8

SR, Tendens kortdokumentär från 2016: ”Att vara smart och känna sig dum” ” Under hela skoltiden kände han sig dum, att han inte passade in. Jesper var 33 år när han fick veta att han är särbegåvad och tillhör den enda procent av världens befolkning med IQ 135 eller mer. – Då föll allt på plats, äntligen kunde jag vara mig själv, säger han.”
https://sverigesradio.se/avsnitt/802980 (29 min)

Boktips
1999 Marylou Kelly Streznewski - Gifted Grownups: The Mixed Blessings of Extraordinary Potential
https://www.bokus.com/bok/9780471295808/gifted-grownups-the-mixed-blessings-of-extraordinary-potential
2000 Mary-Elaine Jacobsen - Gifted Adult
https://www.bokus.com/bok/9780345434920/gifted-adult
2019 Monika Orski – Konsten att valla katter: en Mensaordförandes erfarenheter https://www.bokus.com/bok/9789188799777/konsten-att-valla-katter-en-mensaordforandes-erfarenheter

Föreningar och Skolor med SB-profil
Mensa Sverige
Förening (sedan 1964) för personer som fått ett resultat som motsvarande de övre 2 % av befolkningen när det gäller IQ.
https://www.mensa.se
Intize – mentorskap i matematik för ungdomar
Erbjuder även specifikt mentorskap för särskilt begåvade barn på distans
https://www.intize.org

Mentiqa har flera grundskolor i Danmark och vänder sig till barn med IQ över 130.
https://mentiqa.com

Akademiska kurser (kan återkomma) och forskning

”Pedagogik GR (A), Särbegåvade elever i skolan – förutsättningar och utmaningar” 7.5hp, 100%, Sommar 2022, Distans, Mittuniversitetet. Fristående kurs.
Behörighet: Grundläggande behörighet
https://www.miun.se/student/antagen/valkomstbrev/kurser/sommaren2022_pe188g_t2099

”Särbegåvning i skola och förskola I”
7.5hp, 25%, HT 2022 Stockholms Universitet, Fristående kurs.
Behörighet: Examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller annan motsvarande examen eller utbildning som bedöms som relevant. Svenska B/Svenska som andraspråk B/Svenska 3 och Engelska A/Engelska 5.
https://www.su.se/sok-kurser-och-program/uq420f-1.413196

”Barn och elever med särskild begåvning”
7,5hp, 25%, distans, VT 2023 Luleå Tekniska Universitet. Fristående kurs.
Behörighet: Examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller annan motsvarande examen eller utbildning som bedöms som relevant.
Sista ansökningsdag: 2022-10-17
https://www.ltu.se/edu/course/S70/S7013P/S7013P-Barn-och-elever-med-sarskild-begavning-1.194680

Nordic Network for Gifted Education, NNGE.
Sommaren 2021 startade en ny forskarskola under ledning av Karlstads universitet, som tillsammans med Stockholms universitet och Mälardalens högskola kommer att rekrytera sammanlagt nio forskarstuderande. Nu utvecklas verksamheten ytterligare. Vetenskapsrådet har beviljat 1.2 miljoner kronor för att utveckla ett forskningsnätverk. Nätverket NNGE inkluderar forskare från alla fem nordiska länderna. Syftet är att etablera och utveckla en samlande plattform för forskare inom fältet utbildning för särskilt begåvade elever.
https://www.kau.se/nyheter/natverk-samlar-forskning-om-sarskilt-begavade-elever