Filurum Sverige

Denna sida är skrivskyddad. Du kan titta på källkoden, men inte ändra den. Kontakta administratören om du anser att du bör kunna ändra sidan.
====== Litteratur av och för psykologer ======
<html>
<figure style="float: right; margin-left: 2em">
</html>
{{::linda-silvermans-bok.jpeg?200|}}\\
<html>
<figcaption style="clear: right; max-width: 200px">
</html>
**Sarskilt-begavade-barn**
<html>
</figcaption></figure>
</html>

**Särskilt begåvade barn av Linda Kreger Silverman, psykolog**\\  
Silverman har lång erfarenhet av att testa särskilt begåvade barn.\\
Särskilt begåvade barn lär sig tala och läsa ovanligt tidigt, har ett omfattande ordförråd, utmärkt minne samt en ovanligt stark känsla för rättvisa och ärlighet. De utvecklas mycket snabbare än sina jämnåriga, vilket bland annat påverkar deras självbild, kompisrelationer och skolarbete. Detta försprång ger många fördelar, men kan också göra att barnen får svårt att passa in eller att de blir understimulerade i skolan.

Barn med mycket hög begåvning har länge varit osynliga, men med rätt uppmärksamhet och stimulans kan deras medfödda potential utvecklas. Silverman beskriver därför vad särskild begåvning egentligen är, hur den kan upptäckas och vad barn och unga behöver hemma och i skolan.

**Boken är skriven för föräldrar, psykologer, lärare och övrig skolpersonal.**\\
\\
<html>
<figure style="float: right; margin-left: 2em">
</html>
{{:smt_.png?250 |}}
<html>
<figcaption style="clear: right; max-width: 250px">
</html>
**Socialmedicinsk Tidskrift 2/2014**
<html>
</figcaption></figure>
</html>

**Socialmedicinsk Tidskrift 2014/2. \\
Se mig också! Om särbegåvades utsatthet**
\\

Länk till artikeln: [[https://www.anitakullander.se/_media/smt_7_kliniska_erfarenheter_wisc-testning_sarbegavad_sarskild_begavning_kullander.pdf|Kliniska erfarenheter av begåvningstest och särbegåvning av Anita Kullander]]\\

**[[https://scholar.google.se/scholar?q=Socialmedicinsk+Tidskrift+2/2014&hl=sv&as_sdt=0&as_vis=1&oi=scholart|Länk till hela tidskriften]]**

**Innehåll:**
  * Bo J.A. Haglund; Vem ser de särbegåvade?\\
  * Anita Kullander, Roland S Persson; Se mig – också ! Om särbegåvades utsatthet\\
  * Tor Bläckhammar (pseudonym); Särbegåvning en förbannelse?\\
  * Gunilla Gerland; Vad skulle Zlatan göra om fotboll var fult? – om betydelsen av att få leva sin begåvning\\
  * Jesper Kråkhede; Särbegåvning ur tre generationers perspektiv\\
  * Roland S Persson; Särbegåvning: ett differentierat fenomen med sociala konsekvenser\\
  * Mara Westling Allodi; Förbjudet område? Utbildning och kompetensutveckling om högbegåvade barns behov i skola och förskola\
  * Anita Kullander; Kliniska erfarenheter av begåvningstest och särbegåvning\\
  * Marita Thorén; Särbegåvning och psykiatri: erfarenheter från en svensk psykiatrimottagning\\
  * Sten Collander; Stöd till särbegåvade unga och deras föräldrar – varför det?\\
  * Bo J.A. Haglund; Två böcker om särbegåvning och stöd till särbegåvade barn\\
\\
<html>
<figure style="float: right; margin-left: 2em">
</html>
{{:dibs-soker-sig-sjalv-2_168.jpg?200 |}}
<html>
<figcaption style="clear: right; max-width: 200px">
</html>
**Dibs söker sig själv**
<html>
</figcaption></figure>
</html>

**Dibs söker sig själv av Virginia M Axline** (Dibs in Search of Self i original)\\
Boken är en fallstudie skriven av barnpsykoterapeuten Virginia M. Axline. Berättelsen skildrar den femårige Dibs, en emotionellt funktionsnedsatt pojke.[1] Hans välbärgade och välutbildade föräldrar uppfattar honom som "sinnessvag", eftersom han beter sig asocialt. Dibs avskärmar sig och skyr social kontakt, talar sällan, sparkar och slår sin syster och skolkamrater, har mordisk idealisering. Han feldiagnostiseras som autistisk.

För att skydda hans anonymitet kallas han i boken för "Dibs". Virginia M. Axline använder lekterapi för att kommunicera. Efterhand återanpassas Dibs och övergår till nästan normala sociala beteenden. Dibs var ett begåvat barn med en IQ av 168. \\
\\
\\
\\
<html>
<figure style="float: right; margin-left: 2em">
</html>
{{::undefined:sarbegavade-barn-i-forskolealder_haftad.jpeg?200 |}}
<html>
<figcaption style="clear: right; max-width: 200px">
</html>
 **Särbegåvade barn i förskoleålder**
<html>
</figcaption></figure>
</html>
**Särbegåvade barn - i förskoleålder av Branca Lie.**\\
handlar om barn i förskoleålder som avviker från "vanliga" barn. Avvikelsen inbegriper barnens snabba sätt att uppfatta saker, deras reaktioner och att de uppfattar relationer mellan saker. Den inbegriper också det sätt de uttrycker sig på i form av ett stort ordförråd och deras förmåga att generalisera. Sådana barn betecknas som särbegåvade. Vissa av dem har utomordentligt goda kognitiva och psykomotoriska förmågor och därmed lätt för att lära, medan andra med lätthet kan anpassa sig till andra barn och omgivningen. Detta gäller dock inte alla särbegåvade barn.
Här presenteras även några fall för att illustrera särbegåvade barns karakteristika, för att understryka synpunkter i forskningslitteraturen och för att etablera bättre insikt i problematiken kring fenomenet "särbegåvning" hos barn.
Följande är några av de teman som författaren tar upp i föreliggande bok:
Vilka de särbegåvade barnen är
Hur särbegåvade barn identifieras
Sociala och känslomässiga karakteristika hos särbegåvade barn
Samarbete mellan förskola och föräldrar till särbegåvade barn.

Det som här sägs om varje enskilt tema är ett försök att ge ett svar på särbegåvade barns utmaningar och behov i de speciella situationer de befinner sig i såväl hemma som i förskolan. Boken riktar sig till studenter i pedagogisk psykologi och special pedagogik, grund- och vidareutbildningar inom förskollärarutbildningen, men den kan också vara av intresse för fackfolk och rådgivare i PPT samt för föräldrar till särbegåvade barn. 

Länk till mer läsning: [[https://www.anitakullander.se/facklitteratur|Facklitteratur]]

**Sidor under rubriken:**\\
Länk: [[Begåvningstest]]\\
Länk: [[Psykologutredning]]\\
Länk: [[Psykologutlåtande]]\\
Länk: Litteratur av och för psykologer\\
Länk: [[https://www.anitakullander.se/mobbning|Mobbning]]\\
----
<html>
<img src="/_media/stjarna_svart_ram.png?w=30&amp;tok=b8efa4" alt="" width="30" style="display: inline-block; vertical-align: middle;"/>
</html>- Mamma, Indien har ju inte Corona.\\
- Jo då, alla länder har Corona.\\
- Men Corona var ju aktiv som mest år 2020-2021, eller hur?\\
- Ja?!\\
- Indien lever ju efter en annan tideräkning så det är ju inte år 2021 där nu.\\
- Förbenade unge 😂\\