Hur kan det komma sig att särbegåvade elever med en IQ på över 120 ofta får problem i skolan? Istället för att utvecklas till sin fulla potential blir dessa barn ofta ”klassens bråkstakar” eller tysta och inåtvända. För att passa in väljer de att dölja sin förmåga.
I Se mig som jag är skriver Camilla Wallström bland annat om den utbredda missuppfattning som säger att ”begåvade barn klarar sig alltid”. Forskning och erfarenheter visar att de särbegåvade barnen har lika stort behov av lärarstöd som de elever som behöver extra hjälp för att uppnå målen.
I boken kan vi läsa om:
Se mig som jag är innehåller också flera livsberättelser där särbegåvade vuxna människor delar med sig av sin uppväxt och skoltid. Det är starka röster från en ofta glömd och förbisedd grupp människor.
Vet du Mattis, idag har din pappa och jag varit kära i 13 år.
- Jaha! I vem då?